Blir så trött. Här har man bott i jättemånga dagar i nya lägenheten, och så står flyttkartongerna KVAR? Tomma och platta de flesta visserligen (eller fulla med skräp), men ändå. Idag blev jag så less på dem att jag följde impulsen att erbjuda dem till en tjej på stan som gick och bar på några banankartonger. Jag misstänkte att hon var i flyttartagen och kände att det var dags att fånga tillfället i flykten - här kanske jag kunde bli befriad från de stora bruna tingestarna som tar upp halva vardagsrummet! Tjejen visste nog inte riktigt vad hon skulle tro när jag hoppade på henne men hon tog artigt mitt nummer och lovade höra av sig om hon skulle få slut på banankartonger.
Ibland blir man lite crazy, liksom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar