Innerlig hemmavaro, hemlika tankar och inneliv, samt en och annan bortflykt.
fredag 2 maj 2008
Gamla lakan
Det här påslakanet hade jag när jag var barn, och nu är det min minsting som får mysa med mumin som hunnit bli väldigt mjuk, men ännu inte tunn och ömtålig.
Åh, ett sånt örngott hade jag fast rosa. Mamma hade med sig det till BB när jag föddes. Det har hållit tills nu när barnbarnen började använda det, nu är det tyvärr mer hål än örngott kvar... Men man kan fortfarande ana det oändligt mjuka sköna... Lisa
35+ mamma till tre små älskade troll födda kring sekelskiftet. Bloggar om sånt som rör hemlivet, troligtvis med betoning på uppiggande inredningsdetaljer.
Nyckelord: 50-60-tal, kaffe, pärlor, odling, ylle, film, böcker, föräldraskap, vänner, måla, rita, sagoband, morgontidning, plyschkuddar, genusteori, storstan och landet. Brittiska öarna!! Aretha och Eurythmics. Konst och vetenskap. Allt i lagom doser.
OM du som läser känner igen mig från Riktiga Livet, vill jag GÄRNA att du talar om det för mig. Ambitionen är att vara ganska anonym.
6 kommentarer:
nejmen åhhhh va fint!!!!! Man riktigt ser va mjukt det är ......!!
jaa:) - tack f�r kommentar!
Härligt & jättefint! Roligt att det finns så mkt sparat från man var liten:-)
Åh, ett sånt örngott hade jag fast rosa. Mamma hade med sig det till BB när jag föddes.
Det har hållit tills nu när barnbarnen började använda det, nu är det tyvärr mer hål än örngott kvar... Men man kan fortfarande ana det oändligt mjuka sköna...
Lisa
Åhh, vilket fint. Det ser sp gosigt och insovet ut... :)
Fabulous fabric!
Skicka en kommentar