Och här har yngsta barnet på sig mammas (mina) gamla dojjor från början av sjuttiotalet. Tyvärr hittade jag dem i slutet av sommaren och upptäckte till mitt stora förtret att det var DENNA sommar som de hade varit lagom....:( Jag är barnsligt förtjust i att se mina gamla paltor (som min ömma moder sparat ganska mycket av från min barndom) på mina egna barn. Jaja, nu är de förevigade på minstingens fötter iallafall.
8 kommentarer:
Hej där! Såg att du hälsat på "hemma hos mig" så nu kikar jag in hos dig... Vi har en del gemensamt va...?
Kram!
Tälja, det håller min 9-åring på med för fullt eftersom hon börjat scouterna. Dina barndomsskor är jättefina, kul att ha dem kvar. Jag tror att mina ev sparade är stenhårda och väldigt osköna så mina barn skulle nog rata dem...(har för mig att jag har ett par i någon låda...)
Det var bara jag som råkade få in kommentaren ovan 2 ggr om du undrar...så jag tog bort den ena...
arga mamman: ja just det, minns att jag tyckte din blogg var intressant, ska kika in där lite senare idag!
maria:jo, liite stela var de nog först....men dotra tyckte de var helt OK (hon älskar skodon) och kunde inte förstå varför vi inte tar dem till dagis idag;)
Hi, hi - det var verkligen kul att läsa om morakniven! I vår familj kommer den fram vid fem + yxan då :)
Oj, oj... kniv redan vid 6 år... klarar de det. säger hönsmamman ;-)
Helt underbara skor du hittade där, sandalerna var ju bara så söta!
Pysigt säger min mans moster som bor i Kalifornien... hon har glömt att man säger "mysigt" efter 40 år i USA! Men jag tycker det är lite gulligt och roligt så jag säger det med ;-)
nåja, 6 år och högst 30 cm till närmsta vuxen (på rätt sida om knivhanden då;))...Aldrig aldrig på egen hand så tidigt, och särskilt inte mina som uppnått knivåldern, för de två som gjort det är lite för intresserade av knivar, svärd, krig och strid....jo, hönsmamma, det är nog en sån jag är också!
Skicka en kommentar