Innerlig hemmavaro, hemlika tankar och inneliv, samt en och annan bortflykt.
lördag 15 september 2007
Vimplar och ballonger
Hos oss hänger ofta ballonger och andra festdekorationer kvar ett tag efter att kalaset är slut....undrar vad det beror på? Här kalasades för flera dagar sen!
Hos oss gäller samma sak. Men skälet är rätt uppenbart. Både jag, min fru och äldsta sonen tycker riktigt illa om när det smäller så vi vet inte riktigt hur vi ska få död på ballongerna. Brukar alltid sluta med att jag får sticka hål på dem när alla är borta. Eller att de skrumpnar så där fult och se så sorgsna ut.
OK! HÄr är det nog så, vid närmare eftertanke, att alltför många i denna familj gillar smällandet alltför mycket. Mamman vet att detta leder till att nedtagande av ballonger och lekande med desamma oftast leder till bråk om vem som skulle ha vilken ballong (hur många, favvofärg osv)....mamman tycker att såna oenigheter är svåra att medla i, och undviker problemet...att diskret ta ned ballongerna och ta luften ur dem efter läggdags låter som en lockande lösning faktiskt:) Tack för din kommentar!!
Vi har faktiskt exakt samma fenomen hemma hos oss. Vi hade kalas i torsdags och här hänger det kvar ballonger minsann:) Vad kul att hitta in hit till dig.KOmmer snart tillbaka och hälsar på. Mvh Lallis
Jo, det har sett rätt så trevligt ut här i flera dagar nu, men i detta ögonblick har barnen (efter startsignal från mamman) fått ta ner alla ballongerna och leka med dem under mycket stoj och stim *snart är det läggdags, snart är det läggdags*....mamman har fått rita små ansikten med permanentpennan, för att undvika åtminstone en del av "det är miiiiiin"...:)
35+ mamma till tre små älskade troll födda kring sekelskiftet. Bloggar om sånt som rör hemlivet, troligtvis med betoning på uppiggande inredningsdetaljer.
Nyckelord: 50-60-tal, kaffe, pärlor, odling, ylle, film, böcker, föräldraskap, vänner, måla, rita, sagoband, morgontidning, plyschkuddar, genusteori, storstan och landet. Brittiska öarna!! Aretha och Eurythmics. Konst och vetenskap. Allt i lagom doser.
OM du som läser känner igen mig från Riktiga Livet, vill jag GÄRNA att du talar om det för mig. Ambitionen är att vara ganska anonym.
7 kommentarer:
Hos oss gäller samma sak. Men skälet är rätt uppenbart. Både jag, min fru och äldsta sonen tycker riktigt illa om när det smäller så vi vet inte riktigt hur vi ska få död på ballongerna. Brukar alltid sluta med att jag får sticka hål på dem när alla är borta. Eller att de skrumpnar så där fult och se så sorgsna ut.
OK! HÄr är det nog så, vid närmare eftertanke, att alltför många i denna familj gillar smällandet alltför mycket. Mamman vet att detta leder till att nedtagande av ballonger och lekande med desamma oftast leder till bråk om vem som skulle ha vilken ballong (hur många, favvofärg osv)....mamman tycker att såna oenigheter är svåra att medla i, och undviker problemet...att diskret ta ned ballongerna och ta luften ur dem efter läggdags låter som en lockande lösning faktiskt:) Tack för din kommentar!!
Vi har faktiskt exakt samma fenomen hemma hos oss. Vi hade kalas i torsdags och här hänger det kvar ballonger minsann:)
Vad kul att hitta in hit till dig.KOmmer snart tillbaka och hälsar på.
Mvh Lallis
Hos oss brukar de också hänga kvar ett tag...men man kan ju tänka att man då kan dra ut på kalaskänslan i flera dagar...
Jo, det har sett rätt så trevligt ut här i flera dagar nu, men i detta ögonblick har barnen (efter startsignal från mamman) fått ta ner alla ballongerna och leka med dem under mycket stoj och stim *snart är det läggdags, snart är det läggdags*....mamman har fått rita små ansikten med permanentpennan, för att undvika åtminstone en del av "det är miiiiiin"...:)
Så gör vi också alltid. Eller gör och gör. Inte medvetet. Det blir bara så. Efter ett kalas går musten ur en kanske? Haha!
Vad mycket ögongodis här är :)
Skicka en kommentar